Parvo och kattpest

Parvo är ett virus som är mycket motståndskraftigt och drabbar både hundar och katter. Hos katter är den vanligaste benämningen kattpest även om det inte har något att göra med det vi normalt betecknar som pest hos människor (bakterien Yersinia pestis). Hos både hund och katt ses kraftiga kräkningar och diarrér.

Parvo är mycket svårt att sanera bort i miljön vilket försvårar bekämpningen vid etablerad smitta, varför det är mycket viktigt att hålla sina djur väl vaccinerade.

I Sverige har vi knappt några stora utbrott av svår sjukdom orsakad av Parvo tack vare tillgången på effektiva vaccin och de goda vaccinationsrutinerna som etablerats bland våra djurägare. Eftersom viruset är så långlivat (flera år i jorden) och svårt att få bort ur miljön inne och ute finns ändå smittan kvar i Sverige. Om fler skulle avstå från vaccination i tron ”att Parvoviruset borde vara utrotat” så skulle snart smittspridningen öka och sjukdomsutbrott härja bland tam- och vildkattspopulationen igen.

Spridningen sker via kontakt med avföring, urin, saliv och kontaminerade föremål som djuret får i sin mun. Även människan kan sprida viruset bara genom att ha gått i virussmittad jord varför även innekatter riskerar smitta och skall vara vaccinerade!

När ett djur blir infekterad dröjer det ca 3dagar innan djuret själv börjar utsöndra virus (utsöndras under flera veckor – månader). Sjukdomstecknen visar sig först efter att virusutsöndringen pågått några dagar varför det är omöjligt att vara proaktiv och förhindra smittspridning genom isolering av djuret.

Då viruset framför allt trivs i tarmen är de vanligaste sjukdomsteckenen intensiva kräkningar, ofta sprutande och ibland blodig diarré samt buksmärta förutom vanliga allmänna sjukdomssymptom såsom trötthet, aptitlöshet och feber. Sjukdomen håller normalt i sig i 3-5 dagar och kan pga av uttorkning och följande elektrolytrubbningar i blodet i vissa fall leda till döden, även om adekvat intensivbehandling sätts in. Ibland drabbas även benmärg, hjärta samt andra vävnader och organ vilket kan ge ytterligare symptom.

Djur som är vaccinerade kan också drabbas av sjukdom men får då endast en mild form med lindriga symptom i 1-2 dagar, dessa behöver endast vila och skonsam kost för mage och tarm (kokt ris, kokt torsk, kokt kyckling eller färdiga specialprodukter från veterinära foderföretag).

Symptomlösa virusspridande djur är en annan problematik med Parvo eftersom de inte upptäcks och kan hållas isolerade och därför smittar ner miljön ytterligare. Dessa djur är särskilt riskabla om det är eller smittar ett dräktigt djur eftersom viruset kan infektera foster och orsaka fosterdöd, abort och skador på överlevande kattungars rörelsecentrum i lillhjärnan vilket ger permanent rörelsestörning.

Generellt ger alla svåra virusinfektioner ofta en brist på vita blodkroppar vilket som följd gör djuret extra känslig för bakterieinfektioner. Man kan via test påvisa virus i avföringen eller antikroppar mot Parvo i blodet och på så sätt stärka och bevisa de misstankar som blivit väckta av symptomen och bristen på vita blodkroppar.

Jag vaccinerar hundar mot Parvo med Nobivac DHPPi och katter med Nobivac Tricat vart tredje år.